Kategoriarkiv: Åtgärder

Målsättning

Övergripande mål

Tranor på väg söderut över Östra Ringsjön och Gamla Boo. Foto: Richard Nilsson
Tranor på väg söderut över Östra Ringsjön och Gamla Boo. Foto: Richard Nilsson

Projektet Ringsjöns övergripande mål är följande:

Ringsjön – för bad och dricksvatten

Växtplanktonblomning i Ringsjön får inte negativt påverka sjöns användning för bad och dricksvattentäkt.

Ringsjön – ett livskraftigt fiske

Ringsjöns vatten och ekologiska funktion ska vara av sådan kvalitet att ett långsiktigt hållbart yrkes- och sportfiske kan bedrivas.

Ringsjön – med hög biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i och i anslutning till Ringsjön ska öka.

Delmål

För att uppnå de tre övergripande målsättningarna har ett antal delmål satts upp.

  • Fisk

Andelen vitfisk ska reduceras med 90 % av beståndet som fanns 2004.

  • Närsalter (sommarmedel)
    Halten av närsalter skall minskas:

    Närsalt
    Halt (µg/l)
    År
    Totalfosfor
    <50
    2015
    Totalfosfor
    <40
    2018
    Totalkväve
    <1250
    2015
    Totalkväve
    <1000
    2018
  • Siktdjup (sommarmedel)
    Ett ökat siktdjup skall uppnås:

    Siktdjup (m)
    År
    >1,5
    2015
    >2
    2018
  • Biologisk mångfald
    – Ökande antal rastande fågel
    – Ökad utbredning av undervattensvegetation
    – Ökat antal arter av tidigare förekommande vattenväxter
    – Jämn och stabil rekrytering mellan årsklasser av samtliga i sjön naturligt förekommande arter

Uppföljning

Samtliga delmål utgör viktiga faktorer för sjöns utveckling och är fullt möjliga att följa upp genom mätningar.

  • Reduktionsfisket följs upp genom provtrålningar i Västra Ringsjön samt med hjälp av standardiserade provfisken.
  • Övriga mål följs upp dels via recipientkontrollprogrammet och dels med andra inventeringar som görs, både inom och utom vattenrådets regi.

Nuläget

  • Fisk

Vi har kommit en bra bit på vägen mot målet. Fångsterna ser helt annorlunda ut jämfört med i starten av projektet. Det är mycket svårare att fånga fisken. Detta beror framförallt att det är mycket mindre fisk i sjön. Årsfångsterna har gått ner något. De dagliga fångsterna per tråldrag är mycket mindre, men när vi träffar på de stora stimmen av braxen så får vi extremt stora enstaka fångster. Fem till tio ton i ett tråldrag är ingen ovanlighet. Största enskilda tråldraget är på 14,5 ton.

Vi kan i dagsläget inte riktigt förutsäga när vi kan förväntas vara klara med reduktionsfisket, men mycket pekar på att det blir inom de närmsta åren.

Viktigt nu är att vi kan få tillgång till statistik som visar hur mycket rovfisk som tas ut ur sjön varje år. Det KAN vara så att vårt nuvarande uttag av vitfisk, till stor del, motverkas av försvinnandet av rovfisk (yrkesfiske, husbehovsfiske och sportfiske).

  • Närsalter (sommarmedel)

Målet är nått för totalfosfor 2015 : Östra Ringsjön (inkl. Sätoftasjön) 28,4 µg/l, Västra Ringsjön 37,8  µg/l.

Målet är nått för totalkväve för 2015: Östra Ringsjön (inkl. Sätoftasjön) 1058 µg/l, Västra Ringsjön 1175  µg/l

  • Siktdjup (sommarmedel)

Målen för 2015 nåddes ej: Östra Ringsjön (inkl. Sätoftasjön) 1,48 m, Västra Ringsjön 1 m.
Kommentar: Västra Ringsjön är grund och blir lätt grumlig när det blåser. Proverna tas en gång per månad.

  • Biologisk mångfald

Samtliga parametrar har förbättrats sedan projektstarten.

När målen är uppnådda

Att tvärt upphöra med reduktionsfisket är tyvärr inget alternativ. Resultatet av ett sådant förfarande har vi facit på efter förra reduktionsfiskeperioden i slutet av 80-, början av 90-talet. De goda värdena håller i sig några år. Därefter växer vitfiskbestånden till sig igen, med kraftiga försämringar  av vattenkvaliteten som följd. Vi räknar därför med att bli tvungna att genomföra underhållsfiske, reduktionsfiske under kortare perioder. Till en början kan detta eventuellt vara tvunget att utföra så ofta som varje år.

Ringsjöns vattenråd samarbetar med experter från både Lunds universitet och från Länsstyrelsen samt konsulter inom vattenvård. Ovanstående mål revideras i samråd med nämnda experter.

Gödsling i trädgården

Minimera gödsling av gräsmattor, rabatter med mera. Om du tvunget behöver tillföra näring, försök att använda naturgödsel i rabatter och trädgårdsland.

Oavsett vilken typ av näring du använder, var noga med att inte lägga på mer gödning än vad, till exempel, gräsmattan kan tillgodogöra sig. Annars kan det hända att överskottet letar sig ner till sjön och där behövs det definitivt inte.

Enskilt avlopp

Avloppsutläpp från enskilt avlopp har lett till smutsvattensvamppåväxt och i stort sett total utslagning av insektslivet i en bäck. Foto: Richard Nilsson
Avloppsutläpp från enskilt avlopp har lett till smutsvattensvamppåväxt och i stort sett total utslagning av insektslivet i en bäck. Foto: Richard Nilsson

Prioritet nummer ett är att se till så att ditt enskilda avlopp fungerar på ett så bra sätt som möjligt. Du är som fastighetsägare skyldig att se till att ditt avlopp inte förorenar (Miljöbalken 9 kap 7 §). Ett enda dåligt avlopp kan förorena en hel dricksvattentäkt eller ta död på, i stort sett, allt liv i ett vattendrag!

Alla enskilda avlopp har en begränsad livslängd. Ofta räknar man med att den ligger på ca 20 år. Kommunerna genomför inventeringar av avloppen i Ringsjöns avrinningsområde, men vänta inte på att de kommer och knackar på dörren. Vet du om att du börjar närma dig denna gräns så bör du se över dina möjligheter att förnya med bästa möjliga teknik. I nuläget kan du utnyttja det så kallade ROT-avdraget för att få ner kostnaderna.
Är ni många som bor inom området finns det kanske möjlighet att gå samman och göra en gemensamhetsanläggning. Ta kontakt med din kommuns miljöavdelning innan ni gör något arbete. För nyanläggning krävs tillstånd och för ändringar krävs det att man anmäler innan man påbörjar ändringar. Länkar till respektive kommuns miljöavdelningar hittar du nedan.

Läs mer om enskilda avlopp på avloppsguiden.se. Där finns mycket matnyttigt om hur man kan se över sitt enskilda avlopp. Bland annat hittar du checklista för enskilda avlopp  som du kan använda när du kontrollerar ditt avlopp. Du kan också höra av dig till kommunernas miljöavdelningar för mer information: Höörs kommun, Hörby kommun och Eslövs kommun.

Hästhållning

Hästar på bete vid Västra Ringsjöns strand. Foto: Richard Nilsson
Hästar på bete vid Västra Ringsjöns strand. Foto: Richard Nilsson

Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) påvisar att hästar kan tillföra tre gånger så mycket fosfor per hektar i en hage än vad lantbrukaren får lov att tillföra sina åkrar. Inom jordbruket är det tillåtet att tillföra 22 kg fosfor per hektar och år. I SLUs studie (intensiv hästhållning) förekom det värden som var över 100 kg per hektar och år i hästhagar! Medelvärdet låg på 60 kg. I det stora hela skulle man kunna minska fosfortillförseln till Östersjön med fyra procent om man lyckas halvera läckaget från svenska hästhagar!

Framförallt är det kring rator (där hästarna ofta väljer att släppa sin avföring) och utfodringsplatser som värdena är högst.

Det finns en del åtgärder som kan göras i och kring hästhagarna som skulle kunna minska tillförseln av fosfor till Ringsjön. Alla kan förmodligen inte göra allt, men antagligen kan man göra något. Nedan följer några av åtgärderna som rekommenderas i de olika rapporterna som finns tillgängliga.

Vad jag som hästägare kan göra för att minska risken för näringsläckage

  • Ha max tre hästar per hektar (minska risken för söndertramp av växttäcket)
  • Minimera spill och läckage från bevattning
  • Ha kantzoner med fånggrödor kring hagarna (minst 2 meter breda)
  • Mocka hagarna regelbundet (vecko- eller månadsvis)
  • Använda foderhäck för att minska spill
  • Hårdgör ytan kring utfodringsplatser
  • Byt en del av kraftfoder mot vallfoder
  • Ha hagarna på säkert avstånd till vattendrag
  • Skifta runt hagarna och använd marken till annat efter 10-20 år

Glöm heller inte att hantera gödseln på säkert sätt! Riktlinjer och regler finns hos respektive kommun.

Mer läsning och lyssning

Läs mer hos Hippson och hos Greppa näringen samt i rapporterna nedan.

Fosforläckage från hästhagar i Hågadalen – Åtgärdsförslag till den småskaliga hästhållaren av Nadja Andréewitch

Impact of horse-keeping on Phosphorus (P) concentrations in soil and water
av Mohammed Masud Parvage

Lyssna på inslaget ”Dammen vid Hästhagen hjälper Svartån att bli friskare” från Sveriges Radio P4 Örebro

Bekämpningsmedel

Av naturliga skäl är bekämpningsmedel giftiga. Man ska dock vara på det klara med att ett visst bekämpningsmedel inte bara påverkar det som står på flaskan. Risken är stor att det även är giftigt för andra växter och djur.
Innan du använder någon slags bekämpningsmedel i din trädgård, ta en funderare på om det verkligen är nödvändigt. Finns det något annat, mer miljövänligt, sätt som du kan utnyttja? Antagligen gör det det! Råd och Rön har tittat närmare.
Om du ändå bestämmer dig för att använda ett bekämpningsmedel, var riktigt noga med att läsa och följa instruktionerna. Det är stor risk att medlet förs vidare till ställen det inte är avsett att hamna på. Till exempel kan det hamna i grundvattnet. Kanske rakt ner i din egen brunn! Väl där är det mycket svårt att bli av med.

Havs och vattenmyndigheten gav 2014 ut en rapport om undersökningar av bekämpningsmedel i Skånska vattendrag. Där får man en uppfattning om hur stort problemet med bekämpningsmedel egentligen är. Det vanligaste bekämpningsmedlet som hittas är glyfosat, den aktiva ingrediensen ibland annat Roundup. Läs rapporten här.

Biltvätt

Naturligtvis behöver bilen tvättas för att den ska få lång livstid. Det du kan göra för att minska påverkan på miljön är att INTE tvätta den på gatan eller annan hårdgjord yta, som din asfalterade eller stensatta uppfart. Både smutsen på bilen och rengöringsmedlen innehåller ämnen som skadar miljön. Om du tvättar på hårdgjord yta så är risken stor att dessa ämnen rinner helt orenade rakt ut i ett vattendrag.
De brunnar som finns i gatan leder nämligen INTE till något reningsverk (som dessutom inte skulle rena de kemikalier som följer med tvättvattnet). De är där för att hantera dagvatten (regn) och föra det vidare till en bäck eller damm.

Välj istället att tvätta bilen på en miljöanpassad biltvätt. Där har de ett reningssystem som i alla fall tar bort de värsta föroreningarna innan vattnet går vidare till reningsverket.
Om man inte har möjlighet att ta sig till en miljöanpassad biltvätt, ställ då bilen på exv. en gräsmatta eller en grusyta när du tvättar. Då får vattnet i allfall en chans att renas lite grann innan det når grundvattnet. Se till att det inte finns någon dagvattenbrunn, bäck eller damm som tvättvattnet kan rinna ner i.

Slutligen, kom ihåg att använda de rengöringsmedel som har minst påverkan på miljön. Titta bland produkterna för ”Bra miljöval” på Naturskyddsföreningens hemsida.

Läkemedel

Läkemedel hör hemma i kroppen, inte i avloppet.
Läkemedel hör hemma i kroppen, inte i avloppet. Foto: FGMB
Överblivna mediciner skall lämnas på apoteket. Om de hamnar i avloppet riskerar de att påverka bakterierna som används i reningsverkens olika reningsprocesser. Men framförallt rinner läkemedel rakt genom reningsverkenverken och ut i vattendrag, sjöar och hav.
Väl ute i naturen kan de inverka mycket negativt på alla möjliga sätt. I dagsläget är det ingen som kan säga exakt vilken påverkan läkemedel har på miljön. Undersökningar görs och nya effekter upptäcks efter hand. Till exempel kan utsläppta läkemedel ändra abborrars beteende på ett radikalt sätt.

Lyssna på ett radioinslag från P4 Västernorrland om läkemedel i vatten.

Länk till reportaget på Sveriges radio.

Andra hushållskemikalier

Allt som du häller i avloppet kommer att påverka miljön på ett eller annat sätt. Antingen indirekt genom att det tar död på bakterier som krävs i reningsverkens och ditt enskilda avlopps reningsprocesser eller genom att de passerar orenade vidare ut i vattnet och ställer till problem. De kan även anrikas i reningsverkens slam och göra slammet giftigt.

Naturligtvis gäller detta också saker som tvål, hårvårdsprodukter och andra hygienartiklar. Välj helst sådana produkter som är miljömärkta, exempelvis Svanen, EU-Ecolabel eller Bra miljöval. Fler exempel finns hos Naturskyddsföreningen. Titta bland produkterna för ”Bra miljöval”.

Något som definitivt inte ska in i avloppsvattnet är till exempel målarfärg (även vattenbaserad!) och lösningsmedel. I övrigt så tänk efter före! Är du osäker på hur du ska handskas med ett avfall så ta kontakt med MERAB. De kan svara på hur du ska hantera dina sopor.

Skölj- och tvättmedel

Naturligtvis ska vi ha rena kläder och textilier. Men det finns en hel del man kan göra för att minska den påverkan som tvätt innebär. Små justeringar i ditt beteende kan göra stor hjälp för naturen. Ibland krävs det inte så mycket och efter ett tag blir det en vana. Tänk framförallt över ditt behov och nyttan av sköljmedel.

Sköljmedel

Användningen av sköljmedel har blivit slentrianmässig. Bara för att det finns ett fack för det i tvättmaskinen betyder det inte att man måste använda det. Ställ dig frågan: Varför ska jag skölja min tvätt i kemikalier när den är ren?!

Sköljmedel är en rest från gamla tider. Det kom till när en stor del av våra kläder bestod av syntetmaterial som nylon och akryl. Medlet gör så att kläderna blir mindre statiska. Nuförtiden består merparten av kläderna vi använder av andra material som har helt andra egenskaper. Här kan sköljmedlet till och med göra så att plaggen blir förstörda. Framförallt gäller det så kallade funktionsplagg i mikrofiber, ylle, siden och kläder som innehåller stretchmaterial (elastan). Det kan, till exempel, räcka med en omgång i sköljmedel så sätter porerna i Gore-tex igen och tygets andningsförmåga försvinner. Sköljmedel innehåller bland annat så kallade katjonaktiva tensider och parfym. Tensiderna är svåra att bryta ner och parfymämnena kan vara allergiframkallande.

Utöver att ta bort statisk elektricitet i kläderna så gör sköljmedlet även kläderna mjukare. Det sistnämnda gäller dock till störst del för områden där vattnet är mycket hårt, vilket inte fallet är i Ringsjöns avrinningsområde. Du kan läsa mer om hårdhet på vatten på Mittskåne vattens hemsida (för Höörs kommun, för Hörby kommun). Mjukare kläder får man också om man torktumlar eller stryker!

Vänligen försök att i första hand undvika att använda sköljmedel, i andra hand att minska mängden eller att använda ett mindre problematiskt alternativ. Många använder sig av ättika utspätt i vatten. Ättikan fungerar på samma sätt som sköljmedlet, gör vattnet mjukare. Men har mycket mindre påverkan både på dina kläder, på reningsverket och inte minst på miljön. Ska du tvunget använda sköljmedel, använd då ett medel från Naturskyddsföreningens lista ”Bra miljöval”. Prova dig fram med doseringen. Ta inte mer än vad som anvisas på förpackningen! Använd helst bara när du tvättar syntetfiber som kan bli statiska.

Tvättmedel

Numera ska alla tvättmedel som säljs inom EU vara fria från fosfater, men de innehåller många andra kemikalier som kan påverka reningsverken och i slutänden miljön. Var noga med att dosera rätt, enligt hur hårt ditt vatten är (för Höörs kommun, för Hörby kommun), och fyll tvättmaskinen enligt bruksanvisningarna. Prova gärna att minska mängden tvättmedel och se om du kan använda en mindre mängd och ändå få en ren tvätt! Använd helst ett mått, höfta inte. Det blir lätt för mycket och tvätten blir inte renare av mer tvättmedel.

Minska övergödningen

Övergödning är ett av de större problemen för Ringsjön. Genom åren har näringstillförseln minskat, men den behöver minska ännu mer för att vi snabbare ska komma till rätta med vattenkvaliteten.

Vi har samlat lite information om hur du som fastighetsägare kan hjälpa till för att reducera läckaget av kväve och fosfor till ringsjön.