Projekt Ringsjön - Bakgrund och genomförande
Ringsjön har en lång historia med övergödningsproblem och återkommande algblomningar. Bland algerna finns blågrönalger som kan bilda gifter. Under 1980-talet uppmärksammades problemet vilket 1985 ledde fram till särskilda föreskrifter inom Ringsjöns tillrinningsområde, Lex Ringsjön, som bland annat rörde avlopps- och gödselhantering. Under åren 1989-90 genomfördes ett reduktionsfiske i sjön då man trålade vitfisk. Efter denna restaureringsåtgärd blev sjön klarare och höll sig så fram till mitten av 1990-talet då siktdjupet åter igen började minska. Situationen i sjön har successivt blivit sämre sedan dess och under åren 2001 och 2002 genomfördes ett provfiske som visade att fisksammansättningen i sjön åter hade kommit i obalans. Under 2003 togs ett åtgärdsprogram fram med förslaget att genomföra ett nytt reduktionsfiske.
År 2004 sökte kommunerna Höör, Hörby och Eslöv tillsammans med Sydvatten AB om statliga bidrag till lokal och kommunal naturvård för att genomföra ett reduktionsfiske i Ringsjön. Projektet sker i samarbete med yrkesfiskarna i sjön, Ringsjöfisk AB vid Gamla Boo och Peter Adolfsson, Fulltofta. Båtarna utgår från Ringsjöfisks anläggning vid Gamla Boo. Länsstyrelsen i Skåne samt limnologiska avdelningen, Lunds universitet ingår i en referensgrupp som följer arbetet med en rådgivande roll.
Målsättningen med Projekt Ringsjön
Projektets övergripande mål är följande:
- Ringsjön - för bad och dricksvatten
- Växtplanktonblomning i Ringsjön får inte negativt påverka sjöns användning för bad och dricksvattentäkt.
- Ringsjön - ett livskraftigt fiske
- Ringsjöns vatten och ekologiska funktion ska vara av sådan kvalitet att ett långsiktigt hållbart yrkes- och sportfiske kan bedrivas.
- Ringsjön - med hög biologisk mångfald
- Den biologiska mångfalden i och i anslutning till Ringsjön ska genom olika åtgärder bli mer ursprunglig.
För att uppnå de tre övergripande målsättningarna har även ett antal delmål satts upp:
- Närsalter
Halten av närsalter skall minskas:
Närsalt |
Halt (µg/l) |
År |
Totalfosfor |
<50 |
2012 |
Totalfosfor |
<40 |
2018 |
Totalkväve |
<1250 |
2012 |
Totalkväve |
<1000 |
2018 |
- Siktdjup
Ett ökat siktdjup skall uppnås:
Siktdjup (m) |
År |
>1,5 |
2012 |
>2 |
2018 |
- Biologisk mångfald
- Ökande antal rastande fågel
- Ökad utbredning av undervattensvegetation
- Ökat antal arter av tidigare förekommande vattenväxter
- Naturligt häckande stork i Ringsjöns närhet
- Jämn och stabil rekrytering mellan årsklasser av samtliga i sjön förekommande arter
Samtliga delmål utgör viktiga faktorer för sjöns utveckling och är fullt möjliga att följa upp genom mätningar.
Reduktionsfiske
För att försöka återställa balansen mellan rovfisk och bytesfisk s.k. vitfisk ska projektet under åren 2005-2007 fiska upp ca 80 % av förekommande vitfisk, främst mört och braxen. Metoderna som används är:
- Trålning
Partrålning kommer att inledas i Västra Ringsjön. Båtarna som används hyrs av Hässleholms kommun och har tidigare använts vid restaureringsarbetet i Finjasjön. Fisken i trålen töms på den ena trålaren och sorteras. Alla rovfiskar, dvs. gös, gädda och abborre, släpps tillbaka i sjön medan all mört och braxen tas upp. Trålningen kommer att fortsätta under våren tills vattentemperaturen överstiger 15° C. Anledningen till att man avbryter trålningen vid 15° C är att gösen har en försämrad överlevnad när vattnet blir varmare.
- Hindra nyrekrytering
Yngel av mört och braxen samlas i stort antal i vattendragens mynningar. En specialknuten not används för att försöka ta upp så mycket av småfisken som möjligt. Mynningar som är särskilt viktiga är utloppet till Rönneå och Snogerödsbäckens mynning.
- Bottengarn
Bottengarn används för fiske på de något grundare områdena. Under våren 2005 är 21 st bottengarn utplacerade i alla tre delsjöarna. Fångstresultat hittar du under nästa flik, utfiskningen.
- Vad händer med fisken?
All vitfisk som tas upp läggs i en kylcontainer. En gång i veckan hämtas fisken av Skåne-Blekinge pälsjursuppfödares ekonomiska förening som omvandlar den till djurfoder. Vi levererar även en del fisk till Skånes djurpark, en del blir till storkmat i storkprojektet.
Undervattensväxter
En tillräcklig utbredning av undervattensväxter är mycket viktigt för ett varaktigt resultat av restaureringen. När siktdjupet blir större och ljuset når ner till botten, löser det sig av sig själv om en tillräcklig fröbank finns i bottensedimentet. Västra Ringsjön och Sätoftasjön har grunda områden där det finns möjlighet för undervattensväxter att breda ut sig. I kontrollprogrammet görs undersökningar om undervattensväxternas utbredning.
Det finns tankar på att försöka stimulera återetableringen och att återintroducera undervattensväxter som tidigare har funnits i sjön för att öka den biologiska mångfalden. Tyvärr är siktdjupet fortfarande för litet för att det ska vara lönt att påbörja återintroduceringen av undervattensväxter.. Som grund för detta arbete finns uppgifter från 1950-talet om vilka växtarter som då förekom i sjön. |
